Dags för fredssamtal i Jalta?
Märkligt hur allt går igen.
Utveckling som börjar halta,
ett Ryssland som är ingens vän.
Redan med en fot in, Putin,
i grannlandet Ukraina –
det är farligt mycket hot i’n.
Vem ska freden nu designa?
Inte f n är det FN,
Nato, EU eller Haag.
Nej, den som måste ordna träffen,
är Yours Truly – lilla jag!
En hyllning till planetens för närvarande absolut främsta manliga sångare. Titeln förutsätter visserligen att han är en hon, men i rimsmedjan kan man (men?) inte alltid vara så petnoga.
Vår samtids operamusikaliska genius –
med dånande röst som en aktiv Vesuvius
vars klang sveper in oss som askan Pompeii –
hovsångaren och barytonen Peter Mattei.
Snälla begåvade rara, vapentillverkande SAAB!
En liten bön må ni höra, från ännu i livet-arab:
När jag går ut ur mitt gömsle, nere i lönnkatakomber,
vore jag tacksam om alla hitflugna dödliga bomber
släpptes iväg av piloter och inte av könlösa drönare –
ity når jag därmed humant mitt öde; och så mycket skönare!
I dag blir det ingen vers, och ingen satir, utan en gammal låttext som är ständigt aktuell…
Tro på mej, lilla pappa!
Tro att jag klarar det mesta!
Tro på mej – och du ska säkert bli förvånad!
Jag kan cykla själv; det är säkert!
Jag kan gå på tå!
Jag kan sitta fint, om jag måste – och äta vackert!
Jag kan springa runt – i en cirkel!
Och hänga upp och ner; och vet du?
Jag kan hamra spik och såga raka brädor!
Tro på mej, lilla pappa!
Tro att jag klarar det mesta!
Tro på mej – och du ska säkert bli förvånad!
Jag kan laga mat! Vet du om det?
Jag kan koka ägg!
Pannkakor jag steker, så dom blir gyllenbruna!
Jag kan skala lök! Också morot!
Jag kan vispa smet! Och jag kan
baka goda bullar och fixa fika till frukost!
Tro på mej, lilla pappa!
Tro att jag klarar det mesta!
Tro på mej – och du ska säkert bli förvånad!
Jag kan köpa glass, för egna pengar!
Jag kan åka buss!
Jag kan gå till skolan och jag hittar vägen!
Jag kan skriva ord, även svåra!
Jag kan räkna tal; och vet du?
Du kan koppla av och bara lita på mej!
Tro på mej, lilla pappa!
Tro att jag klarar det mesta!
Tro på mej – och du ska säkert bli förvånad!
Men herregud!
Vad hände nu?
Har vi igen valt nya stollar?
Det vore bra,
som någon sa,
om vi i förväg namnen kollar!
Hur ska vi få
nån ordning på
den Alliansförstörda Norden,
om vi ej kan
få in en man
som ej är oturlig med orden?
Det enda sätt
att allt blir rätt
och varje kandidat otadlig,
är att vår klass
leds från parnass
och vårt parti av någon adlig!
Inspirerad av valet av Omar Mustafa till (s)-styrelsen, som man kan läsa om här
Modig's Chronicles 