Än dröjer frihetens lian
för världskänd epikurian
i ännu några år.
Den svenska procedurviljan
ger jul igen för Julian
som gäst hos Ecuador.
(Epikurian = epikuré. Vad gör man inte.)
Än dröjer frihetens lian
för världskänd epikurian
i ännu några år.
Den svenska procedurviljan
ger jul igen för Julian
som gäst hos Ecuador.
(Epikurian = epikuré. Vad gör man inte.)
Med sitt enkla budskap: ”cool off!”
fick ministerns hjälte, Olof,
krama Yassir Arafat.
Nu när Palmes drömmar har gått
vidare till våran Margot
vill hon gärna komma fatt.
För att älskas av de sina
signar Margot Palestina
myser sen med pressuppbåd.
Men som Wallströms tänder blänker
smider Hamas nya ränker:
ännu värre terrordåd.
Nej du måste finnas du måste
jag lever mitt liv genom dig
utan dig är jag en spillra på
ett mörkt och stormigt hav
Du måste finnas du måste
hur kan du då överge mig
jag vore ingenstans
jag vore ingenting om du inte fanns
Du måste finnas du måste
hur kan du då överge mig
jag vore ingenstans
jag vore ingenting utan min Allians
(Får man verkligen göra så här? Det beror på… I rättsfallsreferatet NJA 2005 s. 905 från Högsta domstolen kan man läsa följande: ”Vid upphovsrättslagens tillkomst var avsikten att bearbetningar av verk som utgör parodier och travestier skulle vara att betrakta som självständiga verk och falla utanför upphovsrättsskyddet för originalverket. Detta har avsetts gälla även när travestin är mycket närgången och i långa stycken följer förebilden ord för ord. Avgörande för denna ståndpunkt har varit att parodin och travestin fullföljer ett för förebilden helt främmande syfte.”. Dessa kriterier måste man ju säga att jag uppfyllt…)
I jordens alla hörn vill mänskan alltid bygga
ett skydd mot det som stör och tvingar sig inpå;
en mur som skärmar av gör alla mera trygga –
och allra tryggast är man bak en järnridå?
Men inom varje mur finns människor med drömmar
om frihet, längtan, lust till livet utanför.
Och utanför var mur finns alltid de som ömmar
för dem som murens skugga helt osynliggör.
Om mänskans varje mur är dömd att slutligt falla,
och uppenbara hur fåfängligt allting blev?
Det bästa vore då om alla lovar alla
att aldrig mera plocka upp en murarslev.
(Versmåttet här är Alexandrin: en sextaktig jambisk vers, stikisk och parrimmad med omväxlande kvinnliga och manliga rim. Bara en sådan sak. Egentligen ska en Alexandrin vara ett hjälteepos, så vi får väl betrakta friheten och människans inneboende kraft som det hyllade hjälteidealet. Det måste ju duga för en liberal.)
Det är svårt att hamna snedare
än Aftonbladets ledare;
för att det ska vara möjligt
krävs ett psyke som är böjligt.
I åtta år har svavlet osat
och vreden varit stadigt bosatt
i hjärtat hos var kolumnist,
med Reinfeldt som antagonist.
Med regeringsskiftet nyss fullbordat
är det dock nu färdigordat;
kritikstormen har tonats ned
ministrar lämnas helt i fred.
Och medan ingen kan urskilja
nåt klokt i statsministerns vilja
firar ledarna, bigotta,
på Sveavägen 68.